Att vi 90-talister är lata är inte sant.

Jag hör de orden ständigt, hur lata vi är, hur lite vi försöker och hur jävla duktiga ni själv var när ni var små. Ni ser inte skillnaden, ni ser inte hur många ungdomar som försöker och de värsta är, att ni tycker ni är så mycket bättre själva. 
 
Förlåt, men risken finns att jag kommer bli rätt så aggressiv under mitt skrivande men jag ger de en chans, en chans att försöka - som vi 90-talister aldrig gör. 
 
Idag ser livet helt annorlunda ut, både för er och för oss. Förr var det få som gick arbetslösa, förr var de inte samma krav att utbilda sig för att vara "lyckad" och förr var de dem "fina" som hade en utbildning. Ska jag berätta hur det är idag? Idag kan man söka jobb i flera månader utan att få napp, idag måste du ha flera sidor med arbetslivserfarenhet på ditt cv för att få ett jobb, idag måste du kämpa så in i helvete för att få ett MVG och idag behöver du MVG i det mesta för att komma in på en utbildning. Idag tvingas vi ungdomar att utbilda oss för att få ett jobb, idag tvingas vi ta fruktansvärda studielån för att klara av leva och idag har vi krav på oss att hinna studera, träna, jobba och ändå ständigt vara positiva till detta. Varför? 
 
Varför är det vi som är så jävla lata? Vad får er att säga att vi är trötta och inte försöker? För mig är detta obegripligt att ni berättar om hur jävla duktiga ni var på äldre dagar medan de är vi som går till arbetsförmedlingen och får en praktikplats med en lön på 3000 kr i månaden. Tack samhället och tack till er som fortfarande tycker vi är lata och ointelligenta. 
 
Vi är bra och vi kommer fortsätta kämpa för att kunna få det där jobbet på Ica, vi kommer fortsätta kämpa för alla våra MVG, vi kommer fortsätta utbilda oss och vi kommer fortsätta vara så satans bra som vi faktiskt är.

Att folk födda under 90 talet skulle vara lata är rent ut sagt skitsnack.

Jag hör de orden ständigt, hur lata vi är, hur lite vi försöker och hur jävla duktiga ni själv var när ni var små. Ni ser inte skillnaden, ni ser inte hur många ungdomar som försöker och de värsta är, att ni tycker ni är så mycket bättre själva. 
 
Förlåt, men risken finns att jag kommer bli rätt så aggressiv under mitt skrivande men jag ger de en chans, en chans att försöka - som vi 90-talister aldrig gör. 
 
Idag ser livet helt annorlunda ut, både för er och för oss. Förr var det få som gick arbetslösa, förr var de inte samma krav att utbilda sig för att vara "lyckad" och förr var de dem "fina" som hade en utbildning. Ska jag berätta hur det är idag? Idag kan man söka jobb i flera månader utan att få napp, idag måste du ha flera sidor med arbetslivserfarenhet på ditt cv för att få ett jobb, idag måste du kämpa så in i helvete för att få ett MVG och idag behöver du MVG i det mesta för att komma in på en utbildning. Idag tvingas vi ungdomar att utbilda oss för att få ett jobb, idag tvingas vi ta fruktansvärda studielån för att klara av leva och idag har vi krav på oss att hinna studera, träna, jobba och ändå ständigt vara positiva till detta. Varför? 
 
Varför är det vi som är så jävla lata? Vad får er att säga att vi är trötta och inte försöker? För mig är detta obegripligt att ni berättar om hur jävla duktiga ni var på äldre dagar medan de är vi som går till arbetsförmedlingen och får en praktikplats med en lön på 3000 kr i månaden. Tack samhället och tack till er som fortfarande tycker vi är lata och ointelligenta. 
 
Vi är bra och vi kommer fortsätta kämpa för att kunna få det där jobbet på Ica, vi kommer fortsätta kämpa för alla våra MVG, vi kommer fortsätta utbilda oss och vi kommer fortsätta vara så satans bra som vi faktiskt är.