Nu menar jag inte att du inte får ha dina drömmar, du inte kan uppleva det du alltid drömt om och att din partner blir ett hinder för dina önskningar men för mig blev det tvärtom - Jag visste nog inte vad drömmar var förrän jag träffade min pojkvän. För han blev min dröm.

 

Jag tycker att alla ska göra precis vad de känner för, resa utomlands, gå på högskolan där de alltid önskat, "leva livet" som många kallar det, bli proffs i någon idrott och allt däremellan. Det jag känner sedann jag blev kär, det är att mina drömmar aldrig kan bli några riktiga drömmar utan min kärlek. Jag kan visst drömma om att åka en månad utomlands och jag kan visst drömma om att bli fotbollsproffs men oavsett, kommer dessa drömmar aldrig vara mina drömmar utan honom. Han är min dröm och resten är bara en bonus.

 

Vill ni åka utomlands utan er partner ett år "för att hitta er själva", "för att klara er på egen hand" eller för att "leva livet", gör då det om det känns rätt. Dock har min inställning till det har alltid varit densamma, att är du tillsammans med någon, förälskad i någon, vill du göra allt med den personen. Den personen är den man först tänker att man vill åka utomlands med och upptäcka världen med, den personen man skulle ta med till det stället man vill uppfylla sin dröm och den personen man i fråga först och främst tänker på när det handlar om drömmar.
För min dröm skulle aldrig kunna slå in utan att jag hade min kärlek vid min sida.