Jag tycker det är rätt roligt. De som skaffar sig världens karriär tycker att hemmafruar är pinsamma. Och lite tvärtom. De som är hemmafruar tycker det är helt absurt att kasta bort sitt liv på att arbeta. Jag säger inte att alla är så men det finns en hel del. Och varför? Varför är det sån stor skillnad? Och varför tycker de så olika?

Jag tror att de egentligen är rätt lika varandra ändå.

Hemmafruar önskade dem hade lite mer ansvar, en liten känsla av att vara viktig för något, göra något bra.

Jag tror även de önskade att det hade ett arbete att gå till och nu menar jag inte varje dag men då och då. Sen har vi ju karriärskvinnorna som tycker att hemmafruarna inte gör något annat än att shoppa för deras mäns pengar och that´s right, de gör dem, men allvarligt, vad ska de göra om dagarna?

Affärskvinnorna är också avundsjuka. Avundsjuka på att inte kunna gå och shoppa, inte kunna vara hemma med sina barn och inte kunna ha en man att träffa varje kväll. Det hade jag också varit och jag hade aldrig i hela mitt liv gett upp mitt liv/familj för ett arbete. 

 

Vi är olika och jag vet. Men jag önskade att det hade funnits något mellanting. Inte vara hemma varje dag utan arbeta 50-70%, det hade ju varit en dröm. Dock är det svårt att göra idag men det hade varit perfekt för de flesta. Hinna med både det ena och det andra. Men idag handlar allt så mycket om makt, pengar och visa att man är så jävla duktig och viktig. Jag tycker inte du är viktigare eller bättre ett dugg om du är en business kvinna än om du är hemmafru. Det är ett val vi väljer, dock önskade jag det fanns fler val.